I begynnelsen

Jag köpte mitt första trumset när jag var tio år (för sparade månadspengar). Jag övade i källaren till grannskapets förtjusning. Vid sidan om trumspelandet influerades jag också av farsan som spelade gitarr, sjöng och skrev egna låtar och därför började jag spela gitarr när jag var tolv år. Under högstadieåren var jag både trummis och singer/songwriter i olika konstellationer. Bland annat i proggbandet "Under isen" och i gitarrduon "Lenin Strauss & Co".

Från 16 till 20-årsåldern var jag sångare och låtskrivare i flera band. Vi gjorde många konserter och spelade in en del i studio. Bland annat släppte vi en vinylsingel med "stort hål i mitten" som floppade ganska rejält. Floppen berodde kanske lite på det idiotiska i att släppa en vinylskiva precis när cd-skivorna börjat slå igenom på marknaden (typ 1990). Förutom det satt inte hålet i mitten vilket innebar att det lät väldigt svajigt och fult.

När alla vännerna gått hem ...
Nåja. I 20-årsåldern gick alla skilda vägar i bandet och jag tvingades till en solokarriär. I samma veva började jag jobba och flyttade ihop med en tjej som hade barn. Min "lediga tid" blev allt mindre vilket hämmade musiklivet. Jag fortsatte dock att skriva låtar, som tyvärr bara hamnade i skrivbordslådorna.

Jag har ändå med hjälp av vänner och bekanta lyckats spela in ett antal låtar i olika studios och i kompisars vardagsrum (Stefan Renströms till exempel). Drömmen om att slå igenom och kunna leva på musiken finns fortfarande kvar. Jag hoppas, precis som miljarders andra fåfänga stackare, att få ett skivkontrakt och släppa egna album. Jag tycker fortfarande, efter år av malande och harvande, att mina låtar är skitbra! (Ha, ha!)

Drömmar och minnen
Jag bara hoppas att Per Gessle hör mina låtar någon gång. Gyllene tider och Gessle var nämligen mina absolut största idoler under 1980-talet. Sommaren 2005 såg jag dem igen på Ullevi i Göteborg. Helt sjukt. Stod längst fram bland 19-åringarna med tårarna rinnande längs kinderna. Ungdomarna i publiken undrade nog vad det var för fel på mig som stod där och lipade (de var inte ens födda -81 när jag såg GT i en liten sommarljum folkpark med hånglande par i buskarna). Jag inbillar mig att Gessle skulle gilla mina grejer eftersom jag präglats så av Gyllene tiders första skivor. Tänk om han ville bli min producent! Det hade varit något det ...

Övriga influenser
Ja, ja. Förutom Gyllene tider, tätt flankerat av Ebba grön (och i viss mån Noice), är jag mest influerad av gammal skit; typ ZZ Tops tidiga bluesboggie från 1970-talet, Pink Floyd, Creedence Clearwater Revival. Sedan gillar jag också Red Hot Chili Peppers, Police
(Oh, ja! Police är bra!), DAD, Greenday och Bloodhound gang. Som grädde på moset dansar jag gärna till Daft punk och Antiloop och annan 90-tals-techno.

En ganska spretig bukett, eller hur?

Carl Cidson

                                 Min oundgängliga gamla röda Hagström.

Jag spelar också lite bluesmunspel
och kan hjälpligt traktera en didgeridoo.

En hyfsat arrangerad studiobild.